Charlotte Berg: "Vi måste vakna och börja jobba med hälsa på riktigt"
INTERVJU I en intervju i HRsvepet berättar Charlotte Berg, vd på IMR, vad som fungerar när gäller hälsa på arbetsplatsen.
”Friskvårdsbidrag är bra – för de som redan mår bra. Men för att minska antalet sjukskrivningar och motverka stressen, så måste vi jobba med hälsa på riktigt.”
🙋🏻♂️ Vilken roll har företagsledare när det gäller att främja hälsa och välmående bland sina anställda?
💬 ”I alla initiativ som ger effekt och som fungerar så är nyckeln att chefen och ledningen är med på noterna. Ju mer de brinner för det, desto större genomslagskraft får det ute i organisationen. Hälsa är inget undantag. Är det något som chefen tror på, så kommer det att prioriteras.”
🙋🏻♂️ Hur kan en chef konkret gå tillväga för att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa och bidrar till medarbetarnas välmående?
💬 ”Först och främst genom att värdera hälsa mycket högre. I dag tar vi för givet att vi ska må bra, men vi gör egentligen ingenting för att så ska ske. Vi jobbar inte långsiktigt och strategiskt med hälsa. Friskvårdsbidrag är bra – för de som redan mår bra och tränar regelbundet. Men det räcker inte med att göra minsta möjliga. För att verksamheten ska må bra, med färre sjukskrivningar och mindre stress, så måste vi vakna och börja jobba med hälsa på riktigt. Då kommer också engagemanget. Börjar vi där, i rätt ände, så är arbetsmiljö ett icke-problem.”
🙋🏻♂️ Vilka åtgärder eller initiativ har ni sett ha störst positiv effekt när det kommer till att påverka medarbetarnas hälsa och välmående på arbetsplatsen?
💬 ”Inre motivation och uppföljning är nyckeln för att påverka den enskilda individen. Det är ett trist svar, jag vet. Men det finns ingen quick fix. Vi har också tydligt sett hur viktigt det är med gemensamma team-aktiviteter, som bränsle till varje medarbetare. När vi tillsammans får ett “wow” så skapar vi så många kopplingar till varandra och till det gemensamma syftet.”
🙋🏻♂️ Hur kan en chef engagera och inspirera sina medarbetare att ta mer ansvar för sin egen hälsa?
💬 ”En chef som mår bra är en närvarande chef. Att föregå med gott exempel är därför viktigt. Och det innebär inte att springa maraton på lunchen. Istället handlar det om balans. Att värna om sin hälsa innefattar både träning, återhämtning och kost. Hur sker diskussionerna kring att prioritera sin hälsa. Främjar man som chef sina medarbetare eller blir det bara tomma ord?”
💬 ”Sedan måste man mena allvar när man säger att man prioriterar hälsa. Är det verkligen enkelt att cykla till jobbet? Kan man låsa in cykeln? Duscha på jobbet? Kan man hänga upp sin blöta handduk? Det här låter som detaljer, men det är precis det som är grejen. Att tänka ett steg längre.”
💬 ”Fundera igenom vilka hälsoinitiativ som kan ge effekt för alla på företaget, inte bara för de som redan tycker att hälsa är viktigt. Hur inkluderande är era hälsoinitiativ?”
🙋🏻♂️ Vad tror du är de långsiktiga effekterna av att satsa på medarbetarnas hälsa och välmående, både för företaget och för samhället i stort?
💬 ”Oj, det är ju så många! Vi har allt att vinna på att må bra. Högre engagemang och högre lönsamhet är de direkta effekterna av ökad hälsa. På lång sikt ett samhälle som lyckas vända de negativa hälsotrenderna och en sjukvård som inte går på knäna.”
🙋🏻♂️ Hur tror du att ett engagemang för medarbetarnas hälsa kan sprida sig utanför arbetsplatsen och påverka deras familjer och samhället i stort?
💬 ”Alla har vi väl haft en kompis eller familjemedlem som dragit iväg oss på någon träning? Mår man bra så får man energi och då peppar man andra att ändra sina beteenden. Det är inte svårare än så. Ringar på vattnet.”
🙋🏻♂️ Vilka utmaningar ser du att företagsledare möter när de försöker integrera hälsoperspektivet i företagskulturen och hur kan dessa övervinnas?
💬 ”Man ser en kostnad istället för en lösning. Och det beror på att man tittar åt fel håll. Ökad hälsa innebär minskade sjukkostnader. Jag tror att vi måste fortsätta att slå på trumman för vad ökad hälsa innebär. Vi vill ogärna fastna i de negativa aspekterna, utan istället lyfta fram allt positivt som kommer med att vi mår bättre.”
”För att verksamheten ska må bra, med färre sjukskrivningar och mindre stress, så måste vi börja jobba med hälsa på riktigt. Då kommer också engagemanget.”
Charlotte Berg, vd på IMR.
Vad säger forskningen? Elin Ekblom Bak tipsar om 10 studier du (kanske) missade under året som gick
FORSKNING Har du koll på den senaste forskningen kring hälsa?
Elin Ekblom Bak, Docent i Idrottsvetenskap på GIH, summering här några av de studier hon varit involverad i under 2023.
"Det produceras mycket bra forskning varje år, men det försvinner lätt i allt brus".
1️⃣
“Mediation of lifestyle-associated variables on the association between occupation and incident cardiovascular disease”
– Låg kondition, rökning, högt BMI förklarade ungefär hälften av den ökade risk för hjärt-kärlsjukdom i arbetaryrken och yrken med låg kvalifikationsnivå.
👉🏼 https://lnkd.in/dZZrvvaV
2️⃣
“Lifestyle-related habits and factors before and after cardiovascular diagnosis: a case control study among 2,548 Swedish individuals.”
– Att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom ett s.k. ”teachable moment” för att förbättra levnadsvanor.
👉🏼 https://lnkd.in/dpEJVYWQ
3️⃣
“Association between cardiorespiratory fitness and cancer incidence and cancer-specific mortality of colon, lung and prostate cancer among Swedish men”
– Högre kondition samvarierade med lägre risk för colon- som lungcancer, och att dö till följd av colon-, lung- och prostatacancer.
👉🏼 https://lnkd.in/dvS9mupy
4️⃣
“Cardiorespiratory fitness and BMI measured in youth and 5-year mortality after site-specific cancer diagnoses in men-A population-based cohort study with register linkage”
– Kondition och BMI tidigt i livet, och risk att dö till följd av cancer.
👉🏼 https://lnkd.in/dhM3MbWa
5️⃣
“Associations between body mass index in youth and site-specific cancer in men – a cohort study with register linkage”
– BMI i ung ålder kopplad till högre risk för 17 av 18 cancerformer.
👉🏼 https://lnkd.in/du6NQWNe
"Kroppen struntar fullständigt i var du rör på dig"
Elin Ekblom Bak om hur fysisk aktivet kan förebygga sjukdom.
6️⃣
“Accelerometer derived physical activity and subclinical coronary and carotid atherosclerosis - cross-sectional analyses in 22,703 middle-aged men and women in the SCAPIS study”
– Accelerometer-mätt fysisk aktivitetsmönster och ateroskleros i krans- och halskärlen.
👉🏼 https://bmjopen.bmj.com/content/13/11/e073380.long
7️⃣
“Fundament for a methodological standard to process hip accelerometer data to a measure of physical activity intensity in middle-aged individuals”
– Rekommendation för processering av accelerometerdata.
👉🏼 https://lnkd.in/dJFwnX-g
8️⃣
“Accelerometer-measured absolute versus relative physical activity intensity: cross-sectional associations with cardiometabolic health in midlife”
– 99% eller 21% av medelålders som uppnår rekommendationerna? Beror på hur man tolkar sin accelerometerdata.
👉🏼 https://lnkd.in/d2eXGkYt
9️⃣
“Moderating effect of cardiorespiratory fitness on sickness absence in occupational groups with different physical workload”
– Kondition kan påverka risk för långvarig sjukskrivning i fysiskt krävande yrken.
👉🏼 https://lnkd.in/dVw6ewCq
🔟
“Maintaining or increasing cardiorespiratory fitness is associated with reduced hospital admission rate”
– Konditionsförändring och risk för sjukhusinläggning
👉🏼 https://lnkd.in/dbm2JvUs
Den här artikeln är en re-write av två av Elin Ekblom Baks artiklar på Linkedin.
Du hittar ursprungstexterna här och här.
Tungt forskarpris till Mats Börjesson
FORSKNING Mats Börjesson tilldelas Stora Forskningspriset 2023.
– Det är en stor ära att tilldelas det finaste priset för idrottsvetenskap i Sverige. Det blir ett kvitto på att den forskning som jag ägnat många år av mitt liv till, har betydelse för människor och idrotten, säger Mats Börjesson.
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska akademin och hjärtspecialist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är ett välkänt ansikte.
Han har bland annat setts i Fråga Doktorn, Aktuellt, TV 4 Morgonstudion och Epstein & Söderlund. Han är också verksam som lagläkare för Sveriges damlandslag i fotboll och i GAIS.
”För omfattande och högkvalitativa forskning inom idrottsmedicin, som har en betydande relevans för svensk idrott.”
Stora Forskningspriset delas ut av SCIF, Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande.
I sin motivering skriver SCIF att Mats Börjessons forskning på ett betydande sätt främjat svensk och internationell idrott och att Mats Börjesson besitter en hög kompetens i såväl utbildning, forskning som samverkan med det omgivande samhället.
Hälsa på arbetsplatsen
I dag är Mats Börjesson aktuell med forskning bland annat kring levnadsvanor och vilka möjligheter det finns att påverka dessa genom arbetsplatsen.
– Mitt forskningsområde handlar om hälsonyttan av fysisk aktivitet och om sambanden mellan fysisk aktivitet med olika hälsoutfall som riskfaktorer, hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukvårdskonsumtion. Jag forskar även kring hur man bäst kan mäta fysisk aktivitet och hur man får människor att påverka sina levnadsvanor positivt, till exempel på arbetsplatsen eller via fysisk aktivitet på recept.
”Färre sjukhusinläggningar med ökad kondition”
ℹ️ Läs här om du är nyfiken på Mats Börjessons senaste forskning.
– Dessutom forskar jag på hur vi kan förhindra plötslig hjärtdöd inom idrotten med hjälp av hjärtscreening och förbättrad arenasäkerhet, samt riskbedömning i samband med idrottande hos individer med underliggande hjärtsjukdom.
Vad är det viktigaste att förstå när det gäller betydelsen av fysisk aktivitet för vår hälsa?
– Att vi idag i det moderna samhället rör oss för lite. Detta bidrar till ökad risk för framtida livsstilsrelaterad ohälsa, men också till att vi redan i dag har ökad risk för påverkan på vår självskattade hälsa, stressupplevelse, mentala hälsa och arbetsförmåga.
– Ett viktigt sätt att hjälpa sjukvården att både få morgondagens resurser att räcka, och att få dagens arbetsföra befolkning att må och prestera bättre, är att verka för ökad fysisk aktivitet.
Mats Börjesson är rådgivare till IMR och del av IMR:s Advisory Board.
Foto: Paul Björkman.
Mats Börjesson, professor, överläkare och rådgivare till IMR, tilldelas Stora Forskningspriset 2023.
Magna är Årets Hälsoföretag 2023
”En målmedveten satsning på medarbetarnas mentala och fysiska hälsa.”
Så lyder en del av motiveringen till pristagaren av Årets Hälsoföretaget 2023.
– Magna är med och sätter en ny standard för hur man ska jobba med hälsa, säger Mats Sundin, grundare av IMR.
Årets Hälsoföretag är en nyinstiftad utmärkelse som tilldelas ett företag eller organisation som vågat tänka nytt och som under året gjort en extraordinär satsning på hälsa. Grundkriterierna för utmärkelsen är att det i hälsoarbetet ska det finnas en tydlighet och en plan för genomförandet samt innehålla uppföljning och kontinuitet. Att ledningen ska vara involverade i hälsosatsningen är också en utgångspunkt.
Syftet med utmärkelsen är att öka kunskapen om hälsa och att lyfta fram inspirerande exempel.
– Vi vill synliggöra de som vågar tänka nytt, de som går från ord till handling och som ser värdet i att jobba med hälsa på ett helt nytt sätt, säger Kristofer Sandberg, marknadschef på IMR.
För årets pristagare, Magna, är hälsan ett självklart fokus och en win-win-situation.
– Det är våra medarbetare som bygger bolaget och vår gemensamma framgång, så det är en självklarhet att de måste må bra och trivas på jobbet. Med en bra mental och fysisk hälsa så växer de både privat och på jobbet. En självklar win-win, säger Jennie Hammer Viskari, Managing Director på Magna Sverige.
Genom hälsoarbetet har medarbetarna på Magna bland annat kommit varandra närmare.
– Så mycket tid som alla lägger på sitt jobb så måste det kännas roligt och givande. Människor som mår bra och känner en samhörighet skapar en härlig stämning och ett roligare arbete. Det här initiativet gör att vi kommer varandra närmare, säger Jennie Hammer Viskari.
Jennie Hammer Viskari, Managing Director på Magna, och Mats Sundin, grundare av IMR.
Mats Sundin, grundare av IMR, ser en prisvinnare som vill ta på sig ledartröjan.
– Magna har lyft blicken och tänker ett steg längre. De är med och sätter en ny standard för hur företag måste jobba med hälsa. De har med ledningen i täten tagit hälsoarbetet på allvar och gör skillnad på riktigt. Vi har många kunder jag skulle vilja hylla för deras nytänkande. Jag är extra imponerad över Magnas engagemang och genomslag, säger han.
Jenny Hammer Viskari, har du något tips till andra företag och chefer som vill satsa på hälsan?
– Våga satsa och bjud på er själva! Starka team som har roligt tillsammans, har en öppen dialog och mår bra är dem som levererar.
Motivering:
Magna går helhjärtat in för att vara en arbetsgivare i yttersta världsklass. Hela organisationen, från ledningen till de lokala teamen, bidrar med engagemang och entusiasm för att skapa en hälsosam och hållbar arbetsplats. Med individanpassade upplägg i kombination med gemensamma aktiviteter har man under 2023 gjort en målmedveten satsning på medarbetarnas mentala och fysiska hälsa. En satsning som inspirerar och som tål att kopieras.
Att det råder en entreprenöriell anda och en rejäl dos ”göra”-attityd på Magna är tydligt. Med ett gediget mångfaldsarbete i botten och en genuin omtanke för människan kan det inte bli annat än succé.
Kontakta Kristofer Sandberg för intervjuförfrågningar:
kristofer.sandberg@imr.se
073-9134146
Så förbättrar du din återhämtning
Får du för lite återhämtning i vardagen?
Då är du inte ensam.
1 av 3 uppger att de har återhämtningsproblem på grund av jobbet.
Så här gör du för att öka din återhämtning.
Träning, kost och återhämtning. Tre lika viktiga delar för att vi ska må bra, fysiskt och psykiskt.
Betydelsen av att träna och att äta rätt har de allra flesta ganska bra koll på.
Men återhämtningen är det sämre med. Vi kör gärna på i fullt ös utan att reflektera över behovet av vila. Och när vi väl gör det, så kan det vara för sent.
– Det är svårt att inte komma in på stress när man talar om återhämtning. Stress kan vara positiv ur den aspekten att vi får ökad koncentrationsförmåga, vi blir skärpta och redo att prestera. Den negativa stressen är den som vi behöver titta närmare på här. När den blir långvarig och inte möts upp med tillräckligt med återhämtning, då blir den skadlig och leder ofta till sömnstörningar, försämrat minne och bristande koncentrationsförmåga, säger Sara Rosenkrantz, Hälsocoach på IMR.
En nyligen genomförd undersökning från analysföretaget Brilliant Future visar att var tredje person upplever återhämtningsproblem på grund av jobbet. Utvecklingen har dessutom gått i negativ riktning. Tidigare uppgav 1 av 4 att de hade problem.
Att inte få tillräckligt med återhämtning är ett problem som finns inom alla branscher. Utmärker sig gör dock tjänstesektorn, bygg- och tillverkningsindustrin samt servicebranschen.
– När jag i rollen som hälsocoach lyfter fram det här så märker jag att det ofta saknas balans mellan det som skapar stress (aktivering) och återhämtning (vila). Ett första steg är därför att försöka utjämna förhållandet och att skapa bättre balans. Det behöver inte handla om stora förändringar. Små justeringar ger ofta stor effekt. säger Sara Rosenkrantz.
3 tips för dig som vill förbättra din återhämtning
1. Gör en rörelsepaus
Återhämtning är individuellt och beror på vilket behov du har. Om du till exempel har spänningar i nacke, axlar och rygg och upplever en stressig arbetsdag med många tankar och oro, så är det bra att hitta återhämtning som är raka motsatsen till det som skapar stress. Varför inte en rörelsepaus där vi får igång blodcirkulationen?
Lisa Bischoff, Hälsocoach på IMR visar hur du gör.
Är du kund hos IMR? I så fall hittar du fler övningar i vår nya app.
2. Analysera din vardag – var finns återhämtningen?
Hur ser din återhämtning ut idag? Se över hur du återhämtar dig under dagen, under veckan och under en hel månad. Finns det något där som du kan skruva på för att få bättre förutsättningar för återhämtning? Se över helheten och börja med din återhämtning under dagarna.
3. Planera in tid för återhämtning
På samma sätt som du planerar in möten, avsätt tid i kalendern för regelbundna pauser. Det behöver inte vara långa pauser med besvärliga övningar, huvudsaken är att du gör ett avbrott från det som skapar stress.
Hur många timmar ska man sova?
IMR:s hälsocoach, David Liu, om den viktigaste delen i vår återhämtning.
Öka engagemanget och vi-känslan på jobbet
Visste du att endast 2 av 10 är engagerade på sin arbetsplats?
5 av 10 överväger att byta jobb.
Det visar Gallups rapport State of the Global Workplace.
Så här kan du göra för att behålla dina medarbetare och öka engagemanget.
Alla chefer drömmer om att ha engagerade och motiverade medarbetare i sitt team. Medarbetare som gör det där ”lilla extra” och som bidrar till att skapa en positiv kultur på jobbet. Enligt HR-techföretaget Simployer har organisationer med högt engagemang hela 33% högre produktivitet (omsättning/anställd).
Synonymt med högt engagemang är också hög kundnöjdhet och låg sjukfrånvaro.
Trots det är engagemanget på svenska arbetsplatser lågt.
Och många överväger att byta jobb.
Hur ska man göra för att öka engagemanget?
I Gallups rapport går även att läsa att 4 av 10 medarbetare upplever hög stress – varje dag.
Med bakgrund av den ökade psykiska ohälsan i samhället, så är det här inte överraskande. Istället är det en tydlig signal om att börja engagemansarbetet med den fysiska och psykiska hälsan. För om vi inte mår bra så kan vi inte vara motiverade och engagerade.
Att göra det där ”lilla extra” blir otänkbart.
Forskningen* kring engagemang och motivation pekar på ett antal grundläggande faktorer som skapar förutsättningar för högt engagemang.
- Att arbetet är meningsfullt (syfte).
- Att man har tillit och stöd internt (ledarskap, samarbetsklimat, psykologisk trygghet, inkluderade arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, lön med mera).
- Att man har de fysiska och psykiska förutsättningarna.
För dig som är HR-chef eller vd är viktigt att komma ihåg att det är genom ledarskapet som engagemanget möjliggörs. Och att allting börjar med den fysiska och psykiska hälsan.
Så här kan du som chef öka hälsan i ditt team
1. Ta reda på hur dina medarbetare mår
- Analysera hälsofrågorna i er medarbetarundersökning.
- Gör en hälsoscreening och få ett nuläge på organisationen.
2. Arrangera gemensamma hälsoaktiviteter + skräddarsy individuella upplägg = 💚
- Inkluderande och roliga hälsoevent stärker både engagemanget i gruppen och varje individs eget ansvar.
- Kombinera de sociala hälsoeventen med individuella hälsoupplägg för varje medarbetare. One size does not fit all.
Läs mer om våra event och föreläsare!
3. Se över er arbetsmiljö
- Har ni en inkluderade kultur med psykologisk trygghet?
- Hur är samarbetsförmågan i teamet?
- Vilka faktorer skapar stress?
- Finns det en medvetenhet kring hälsosam kost?
- På vilket sätt uppmuntrar och möjliggör ni fysisk aktivitet?
Mät eNPS
För att få en indikation på hur medarbetarengagemanget är på ert företag eller inom ert team, så kan det vara en god idé att mäta ert eNPS, Employee Net Promoter Score. ENPS är inget exakt mått på engagemang, snarare lojalitet. Men ofta går dessa två hand i hand.
Norion Bank (f d Collector Bank) gjorde eNPS-mätningar före, under och efter sin förändringsresa.
Vill du veta hur eNPS funkar? – Läs mer här!
Källor: *Bersin by Deloitte, William Kahn, Fredrik Hertzberg.
Här hittar ni Gallups State of the Global Workplace: 2023 Report
Här går att läsa mer om Bersin by Deloittes studier om medarbetarengagemang.
Vad är eNPS?
Vill du veta hur lojala dina medarbetare är?
Då ska du mäta ert eNPS.
Så här funkar det.
NPS betyder Net Promoter Score och är ett mått på hur lojala dina kunder är. Om du som arbetsgivare vill veta hur lojala dina medarbetare är, och därmed får en indikation på stolthet och engagemang, så ska du göra en eNPS-mätning, Employee Net Promoter Score.
I en eNPS-mätning får medarbetarna svara på frågan ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera din arbetsgivare till en vän?”. Medarbetarna anger svaret på en skala från 0-10, där 0 är lägst score och 10 är högsta score.
De som svarar 0-6 anses vara ”Detractors”. De som svarar 7-8 är ”Passives” och de som anger 9-10 är ”Promoters”.
Som namnet antyder så är det alltså ”niorna” och ”tiorna” som är företagets starkaste amabassadörer.
Så här räknas resultatet ut
Företagets score, eNPS, räknas ut genom att ta den procentuella andelen ”Promoters” minus ”Detractors”.
I exemplet nedan har ett företag fått in 250 svar.
- 61% är Promoters.
- 17% är Passives.
- 11% är Detractors.
Företagets eNPS = 50 (Riktigt bra jobbat!).
Resultatet kan variera från -100 till 100. Om ni hamnar under noll så betyder det att ni har fler ”dectrators” än ”promoters”. Har ni ett resultat över noll så har ni fler ”promoters”
Vad är ett bra resultat?
Över noll anses vara ett bra resultat. Det viktigaste är dock att agera på resultatet och att göra återkommande mätningar.
Vill du veta hur du som chef kan öka ert eNPS?
Här kan du läsa mer om hur engagemang, stolthet och hälsa hänger ihop med högt eNPS.
Klarar er digitala arbetsmiljö av att bli granskad?
Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö utan risk för ohälsa. Som arbetsgivare är det här ditt ansvarsområde.
Men hur står det till med er digitala arbetsmiljö?
Det ska Arbetsmiljöverket ta reda på i en omfattande granskning.
”Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv”. Så heter Arbetsmiljöverkets tre år långa hälsokampanj.
Syftet är att öka medvetenheten om vilka utmaningar och risker som den digitala tekniken har på vår arbetsmiljö. Projektet syftar också till att klarlägga hur man ska hantera riskerna på ett hälsosamt sätt.
– Det finns många, både gamla och nya, risker med digitala arbetssätt. Balansen mellan krav och resurser är fortsatt lika viktig. Vi vet att för hög arbetsbelastning leder till stress och ohälsa. Det visar både vår och Försäkringskassans statistik.
Det säger Malin Cato, Arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och den som leder inspektionsinsatsen.
– Arbetsgivare ska använda det förebyggande arbetsmiljöarbetet för att minimera dagens, men även morgondagens arbetsmiljörisker som kan uppstå med nya sätt att organisera, leda och fördela arbetet, säger hon.
Läs mer om granskningen här.
Är du chef och vill säkerställa dina medarbetares hälsa?
Då har du troligen en egen uppfattning om hur era digitala arbetssätt påverkar er arbetsmiljö och hälsan på företaget.
Verkar ni inom reklam-, finans-, försäkrings- eller förlagsbranschen så kanske du redan blivit kontaktad av Arbetsmiljöverket för en inspektion.
– Många företag och organisationer har inte alla delar på plats när det gäller att arbeta förebyggande kring hälsa och ohälsosamma arbetsmiljöer. Det sker insatser men det handlar sällan om något långvarigt. Vi på IMR har sedan starten verkat för att skapa hälsa i det längre perspektivet med insatser som faktiskt gör skillnad över tid. Det är varken komplicerat eller dyrt. Men det blir det om man inte agerar och arbetar proaktivt med hälsofrågorna, säger Charlotte Berg, vd på IMR.
Charlotte Berg, vd på IMR, uppmanar företag att ta ett grepp om sitt systematiska hälsoarbete.
På IMR arbetar vi preventivt med allt som är kopplat till ökad hälsa och hållbara medarbetare.
Med oss som hälsopartner får ni som organisation ett systematiskt hälsoarbete med en skräddarsydd hälsoplan för varje enskild medarbetare.
Vi mäter, kartlägger och tar actions på:
- Stress
- Smärta
- Arbetsförmåga
- Allmänt hälsotillstånd (fysiskt och mentalt)
- Fysisk aktivitet
Mejla oss så hjälper vi er att uppfylla kraven från Arbetsmiljöverket.
3 chefer om varför de satsar på hälsan
Kostnadsfria guide – ladda ner och läs direkt.
Aktuell forskning: 4000 steg om dagen minskar risken att dö i förtid
FORSKNING 10 000 steg om dagen har länge varit ett riktmärke för en hälsosam livsstil. Nu visar en ny studie att hälsoeffekterna uppstår tidigare än så.
Ju fler steg desto bättre.
Det är en av slutsatserna från den omfattande metastudien som publicerades i European Journal of Preventive Cardiology.
I studien har forskarteamet kunnat följa 226 889 deltagare under i genomsnitt sju års tid. Resultaten visar att man redan efter 2337 steg om dagen minskar risken för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Med minst 3967 steg om dagen så minskade också risken att dö i förtid för samtliga dödsorsaker.
Studien visar dessutom att de positiva effekterna håller i sig och ökar ju fler steg du tar. Ända upp till 20 000 steg om dagen ger ökad effekt.
Även en mindre ökning varje dag är bra. 1000 steg extra per dag leder i snitt till 15 procent lägre risk att dö i förtid. 500 extra steg om dagen minskar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar med sju procent.
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet, vilka effekter tror du att dessa nya insikter leder till?
– Den här studien är viktigt eftersom den så tydligt visar att varje steg räknas och att de långsiktiga hälsoeffekterna kommer redan vid några tusen steg om dagen. Men rekommendationen om 10 000 steg kommer inte att ändras. Studien visar samtidigt tydligt att hälsoeffekterna är större vid 10 000 steg.
Om man inte kommer upp i 10 000 steg, vad kan man göra då?
– Res dig upp i ett par minuter. Du blir piggare direkt, blodsockret sjunker och du blir mer effektiv. Vi måste upp på fötterna och inte bli stillasittande.
Läs hela studien här!
Aktuell forskning: Bra kondition minskar risk för cancer
FORSKNING En ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska Institutet visar att högre kondition hos män medför minskad risk för att drabbas och dö till följd av cancer.
– Detta är den första studien av en stor grupp män i olika åldrar som har undersökt sambandet mellan kondition och både insjuknande och död i flera vanliga cancerformer, säger Elin Ekblom Bak, GIH.
Studien omfattar 177 000 män i åldrarna 18-75 år som mellan 1982 och 2019 gjort en så kallad hälsoprofilsbedömning med bland annat ett konditionstest på cykel.
Resultaten visade alltså att högre kondition korrelerade med lägre risk att drabbas av tjocktarms- och lungcancer, samt lägre risk att dö till följd av tjocktarms-, lung- och prostatacancer.
– Dessa resultat bygger på en stor kohort av män och belyser betydelsen av att testa konditionen för att förbättra bedömningen av risk för några av de vanligaste cancerformerna hos män, säger Elin Ekblom Bak.
Studien är en del av ActToPrevent-projektet inom GIH och har finansierats av Cancerfonden.