Träning i olika perioder
Att det är viktigt att vara regelbundet fysiskt aktiv vet många om, trots det är det vanligt att träna i perioder. Alla är inte träningsmänniskor och det behöver man inte vara, redan vid lågintensiv träning ses en positiv effekt och det är bättre att röra på sig lite än ingenting alls. På samma sätt är det bättre att anpassa träningen efter olika perioder i livet än att släppa träningen helt.
Det behöver inte alltid vara jobbigt
Fysisk aktivitet förknippas ofta med träning och kanske till och med något jobbigt. Det kan det för all del vara men fysisk aktivitet med lägre intensitet som exempelvis en promenad, lättare joggingtur eller trädgårdsarbete fyller också sin funktion och har en stor effekt på vår hälsa på lång sikt.
Människokroppen är gjord för rörelse, både positiva mentala och fysiska effekter syns vid lågintensiv träning motsvarande rekommendationen om 150-300 minuter per vecka. Bland annat påverkas hjärta och kärl, immunsystem, muskler och kognitiva förmågor på ett positivt sätt. På sikt bidrar detta till förbättrad hälsa, förbättrade fysiska och mentala förmågor och förbättrad sinnesstämning.
Träning behöver alltså inte alltid vara jobbig för att positiva effekter ska nås. Det viktiga är att fysisk aktivitet sker i någon form, som passar en själv, för att upprätthålla en god hälsa och stark kropp som klarar vardagens krav hela livet.
Träna för att må bra
Träning och vardagsmotion bör ske regelbundet, oavsett om det är vardag och rutiner, semester, jul, vinter eller sommar. Men aktiviteten behöver inte se likadan ut - träning ska göra att vi mår bra och vi ska må bra medan vi tränar.
Sommar och semester är ett bra exempel då det är vanligt att släppa träningen helt. Semester är till för mental återhämtning och det är viktigt att släppa alla måsten och krav men det är trots det viktigt att vi fortsätter röra på oss. Rörelsen behöver inte ske på exakt samma sätt som under vardagen. Kanske kan den vanliga löprundan bli lite kortare, styrkepasset på gymmet bytas ut mot trädgårdsarbete och det veckovisa spinningpasset bytas ut mot en långpromenad i skogen
Det är helt okej att träningen ser lite olika ut beroende på period i livet. Att anpassa träningen därefter är en förutsättning för att vara regelbundet fysiskt aktiv och kan dessutom bidra till positiva effekter på motivation och återhämtning.
Referens: Det behöver inte alltid vara jobbigt: FYSS (2016). Biologiska effekter av fysisk aktivitet. http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf
Hälsorådgivning med IMR
I mötet med en hälsorådgivare står individen i centrum och mötet anpassas efter önskemål, förutsättningar och behov. Hälsorådgivningen fokuserar lite extra på fysisk aktivitet men berör också andra levnadsvanor så som kost och återhämtning. Med vägledning av hälsorådgivaren tas en personlig hälsoplan som innehåller noga utvalda aktiviteter och övningar. Hälsoplanen är enkel att följa via IMR:s app.
Vad kan man prata med en hälsorådgivare om?
Individen styr själv vad man vill prata om i mötet. Bland annat kan man prata med sin hälsorådgivare om:
- Planera in fysisk aktivitet i vardagen
- Prestation och motivation
- Återhämtning
- Stresshantering
- Minska arbetsrelaterad smärta
- Kostråd
Hälsorådgivarens kunskaper
Hälsorådgivarna på IMR är utbildade hälsopedagoger och arbetar med att främja goda levnadsvanor för att individen ska utveckla och bibehålla god hälsa. Hälsorådgivarna har specialistkompetens inom fysisk aktivitet, levnadsvanor och beteendeförändring och arbetar med ett holistiskt förhållningssätt till hälsa vilket innebär att man ser till helheten då flera faktorer i livsstilen påverkar hälsa och välmående. På så vis ger hälsorådgivaren stöd och vägledning för att stimulera till en hälsosam livsstil.
All rörelse räknas
Informationen om att fysisk aktivitet är viktigt för vår hälsa har knappast gått någon förbi. Men vad menas med fysisk aktivitet och vad krävs egentligen för att vara fysiskt aktiv?
Fysisk aktivitet definieras som All kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning[1]. Det kan vara stort som smått, alltifrån joggingturen till att byta position under arbetsdagen.
Även om vi rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva på minst måttlig intensitetsnivå innebär det inte att aktiviteter med lägre intensitet saknar betydelse. Lite rörelse är bättre än inget och små förändringar kan leda till stora hälsovinster över tid. För den som vill påverka sin hälsa i positiv riktning, men med så små insatser som möjligt, kan ett första steg vara att med jämna mellanrum bryta stillasittandet. Det kan till exempel ske genom att 1-3 gånger i timmen resa sig upp och sträcka på kroppen, hämta ett glas vatten eller gå iväg och prata med en kollega. Därigenom sker direkta fysiologiska effekter som kan minska risken för framtida ohälsa[2].
Hur eller var vi rör på oss spelar med andra ord mindre roll, huvudsaken är att vi gör det med jämna mellanrum. Vad blir lättast? Kanske är det trädgårdsarbete? Lek med barnen? Vardagsrörelse till och från jobbet eller matbutiken? Eller om man trivs bättre med mer strukturerad aktivitet i form av träning på exempelvis ett gym? Det finns ingen aktivitet som är bättre än den andra, utan den bästa är helt enkelt den som blir av.